FKP:s initiativ är bättre arbetstid - mer välfärd och flera arbetsplatser

Ett av Finlands kommunistiska partis främsta initiativ är bättre arbetstid, det vill säga en allmän övergång till en sex timmars arbetsdag och en 30 timmars arbetsvecka utan att sänka lönenivån. Partiets lagförslag i ämnet har nu uppdaterats och innehåller många nya erfarenheter och motiveringar. Bättre arbetstid överträffar nuvarande arbetstidslagstiftning på alla områden. Läs varför!

Det uppdaterade lagförslaget godkändes vid FKP:s centralkommittés möte den 21 april. Den tidigare versionen av förslaget var från 2001.

I lagförslaget föreslås en allmän arbetstidsförkortning till sex timmar per dag och 30 timmar per vecka utan att sänka lönenivån. Förslaget inkluderar ett initiativ för att lagstadga om att behålla lönenivån vid en allmän arbetstidsförkortning. Förslaget innebär också kompatibla förändringar i lagen om unga arbetstagare. För att främja skapandet av nya arbetstillfällen innehåller förslaget separata förslag om lagstiftning för kommuner och välfärdsområden om kompensationer för arbetstidsförkortning och om lättnader för arbetsgivare relaterade till arbetstidsförkortning. Förslaget inkluderar också ett förslag om att anslå utbildningsanslag för yrkesutbildning för att öka beredskapen att ta emot arbetstillfällen som uppstår till följd av arbetstidsförkortningen.

Förslaget har tillfogats nya argument ur miljö- och klimatperspektiv samt granskat bättre arbetstider ur kreativa och kunskapsintensiva yrkens perspektiv.

I lagförslaget beskrivs betydande fördelar med reformen ur perspektivet av förbättrad hälsa och arbetsförmåga. Det motiverar också ekonomiskt genomförandet av arbetstidsförkortning utan lönesänkning med beräkningar av produktivitetsökning och minskningen av lönernas andel av bruttonationalprodukten. Förslaget har tillfogats nya argument ur miljö- och klimatperspektiv samt granskat bättre arbetstider ur kreativa och kunskapsintensiva yrkens perspektiv.

Ett alternativ till Orpos och Purras linje

Arbetstidsförkortning är ett betydande alternativ till den politiska linje som Orpos och Purras borgerliga regering nu driver. Försämring av arbetstagares rättigheter, förstärkning av lönegropar med lagstiftning om en exportdriven modell och begränsning av yttrandefriheten genom att inskränka rätten till politiska strejker innebär en ideologisk gest till Finlands näringsliv och Företagarna i Finland, vars mål direkt har kopierats till regeringsprogrammet.

Arbetstidsförkortning erbjuder en motkraft som betonar arbetstagarnas välbefinnande, bättre återhämtning och mer fritid, men främjar också produktivitet och sysselsättning.

Fördelarna syns tydligt

Produktivitetsökningen är, förutom arbetsvälbefinnande och ork, en tydlig fördel som framkommit i försök och studier om arbetstidsförkortning. Dessutom överväger FKP:s lagförslag hur fördelarna med artificiell intelligens och robotisering kan tas i bruk på arbetsplatser och i företag på ett sätt som gynnar arbetstagarna.

Fortsatta försök och studier från olika länder bevisar de obestridliga positiva effekterna av bättre arbetstider på arbetstagarnas välbefinnande, arbetsliv och samhälle. När borgerliga påstår att försämringar och nedskärningar är nödvändiga, behövs modiga perspektiv och handlingar för arbetstagarnas och de mest utsattas skull.

Utöver målet om en sex timmars arbetsdag har målet om en fyradagars arbetsvecka också tagits upp i diskussionen. I FKP:s lagförslag hålls möjligheterna öppna för att arbetstidsförkortning kan avtalas om också som en fyradagars arbetsvecka inom olika branscher eller arbetsplatser om det anses fungera bättre bland arbetstagarna.

Några exempel på internationella erfarenheter

På Island har man uppnått en av våra tiders mest betydelsefulla framgångar kopplade till arbetstidsförkortning. I landet genomfördes försök med 35–36 timmars arbetsvecka utan lönesänkning inom den offentliga sektorn 2015–2019 samt inom offentlig förvaltning 2017–2021 under namnet bättre arbetstid (Betri vinnutími). Över 2500 arbetstagare deltog i försöken och resultaten var tillfredsställande för arbetstagarna. Produktiviteten eller arbetsplatsens prestanda led inte. Tack vare den isländska fackföreningsrörelsens kamp kunde detta mindre, men betydande, försök utvidgas till en nationell modell genom kollektivavtal 2021, som omfattar 86 procent av Islands arbetskraft. Vissa detaljer, till exempel pauser inom olika yrkesområden, har avtalats lokalt. Arbetstidsmodellens planering och beslutsfattande genomfördes med arbetsplatsdemokrati.

I Frankrike har man lagstiftat om en allmän arbetstidsförkortning från 39 till 35 timmar per vecka utan lönesänkning. Detta har resulterat i många nya arbetstillfällen. Lagen infördes av Jospins regering, där Frankrikes kommunister ingick. Under olika regeringar har man flera gånger försökt förlänga arbetstiden och ständigt undergräva 35-timmarsveckan genom övertidsarbete. Gränsen för övertid har höjts och övertidsersättningen har minskats även av socialistpartiets regering. Trots att arbetslagstiftningen har försvagats över tid har arbetarna lyckats förhindra försök att förlänga den lagstadgade arbetstiden.

Tyska metallfacket och Europas största fackförening IG Metall har drivit igenom en 35-timmars arbetsvecka utan lönesänkning och siktar nu på en 32-timmars arbetsvecka. Redan nu, tack vare IG Metalls kamp, har metallarbetare möjlighet till en ytterligare förkortad 28-timmars arbetsvecka under två år, om de har barn eller äldre eller sjuka anhöriga att ta hand om. I Tyskland inleddes i februari 2024 ett halvårslångt försök med fyradagars arbetsvecka utan lönesänkning i 45 företag.

Erfarenheterna i Sverige från arbetstidsförkortning på sjukhus motbevisar påståendet att arbetstidsförkortning inte skulle kunna genomföras i skiftarbete.

I Sverige har man fått goda erfarenheter av försök med sex timmars arbetsdag inom många olika yrkesområden, både inom offentlig och privat sektor. Förkortningen har förbättrat arbetskvaliteten och produktiviteten, och dessutom minskat personalomsättningen och förbättrat välbefinnandet. Arbetstagarna har haft mer energi efter arbetsdagen tack vare arbetstidsförkortningen, vilket särskilt förbättrat ork och välbefinnande inom vård- och omsorgssektorn. Erfarenheterna i Sverige från arbetstidsförkortning på sjukhus motbevisar påståendet att arbetstidsförkortning inte skulle kunna genomföras i skiftarbete.

I Storbritannien genomfördes 2022 en studie om fyradagars arbetsvecka som fick stor medial uppmärksamhet och bevisade många fördelar med arbetstidsförkortning som framkommit i tidigare försök och studier världen över. I den sex månader långa studien minskade stress och utmattning hos de deltagande arbetstagarna. Även produktiviteten ökade. De flesta av de 61 organisationerna som deltog i studien återgår inte längre till en femdagars arbetsvecka.

Arbetstidsförkortning har också varit på agendan eller i försök i många andra länder, som beskrivs utförligt i lagförslaget. FKP har även diskuterat ämnet med representanter för kinesiska fackföreningar.

Fördelarna har visat sig även i Finland

På 1990-talet prövades sex timmars arbetsdag med statligt stöd inom den offentliga sektorn i kommuner och i många industriföretag. Arbetstidsförsöket var kopplat till den dåvarande arbetsmarknadssituationen, där hög arbetslöshet rådde och arbetsdelning sågs som ett sätt att minska arbetslösheten. Försöken genomfördes 1996–1999 och deras resultat följdes och studerades av arbetsministeriet.

Genomförandesätten var övergång till två sex timmars skift enligt 6+6-modellen samt att ge lediga dagar som hela arbetsdagar (fyradagarsvecka) eller längre ledigheter (lediga veckor). Dessa försök visade att arbetstidsförkortning är möjlig att genomföra och gav endast positiva resultat för både arbetstagare och i många avseenden även för arbetsgivare. Produktivitetsökningen var tydlig och i vissa industriföretag minskade produktionskostnaderna per produkt.

Arbetstagarna har kunnat utnyttja den ökade fritiden inte bara för återhämtning genom vila utan även för vidareutbildning och utveckling av sina färdigheter.

Positiva observationer inkluderade också utveckling av teamarbete, stärkande av arbetstagarna och övergång från hierarkisk ledning till självstyrning. Inom den offentliga sektorn var särskilt anställning av nya arbetstagare och ökad sysselsättning målet, och detta lyckades tydligt. Inom den offentliga sektorn upplevde arbetstagarna försöksresultaten som positiva särskilt för dem själva och sin fritid. Att kombinera arbete och familjeliv blev lättare och arbetsutmattningen minskade avsevärt. Felet med försöket var att arbetstidsförkortningen inom hälso- och sjukvården samtidigt ledde till lönesänkning.

Trots allt detta fortsatte arbetsministeriet inte försöken och försökte inte etablera eller bredda praktikerna för kortare arbetstid samhälleligt, utan arbetsministeriet avvecklade i praktiken dessa försök. Arbetsgivarnas motstånd fortsatte också starkt. Orthex Oy, som deltog i försöken, hade redan före försöken självmant infört sex timmars arbetsskift och blev därför uteslutet ur arbetsgivarförbundet.

Försök med arbetstidsförkortning har fortsatt och kommer att fortsätta vara intressanta på arbetsplatser och i företag över hela landet. På senare tid har försök genomförts självmant på flera arbetsplatser med olika ramar och villkor. I vissa försök har lönenivån inte sänkts i samband med arbetstidsförkortningen, i andra har man gjort annorlunda. Dessa många försök har visat hur produktiviteten har kunnat bibehållas eller förbättras samt betydligt främjat arbetstagarnas välbefinnande och balansen mellan arbets- och privatliv. Arbetstagarna har kunnat utnyttja den ökade fritiden inte bara för återhämtning genom vila utan även för vidareutbildning och utveckling av sina färdigheter. Detta är ytterligare ett bevis på fördelarna med arbetstidsförkortning för både arbetstagarens personliga liv och samhället i stort.

***

FKP:s fackgrupp främjar arbetet för initiativet och vill bygga ett brett samarbete inom arbetarrörelsen för att uppnå bättre arbetstider. Du är välkommen att delta i fackgruppen för att diskutera och agera, även om du inte är medlem i FKP. Läs mer om lagförslaget och sprid ordet!

Lagförslaget kan läsas här (på finska)!